Skrev in mig på en franskkurs i fredags, vilken startade i måndags med upprop och allmän info om skolan och hur det funkar. Igår hade jag min första lektion, men jag är så avancerad i franska att jag kommer att få börja i en annan grupp nästa vecka - fasiken vad kul att få känna sig bäst på något! Det var ett tag sedan. Kursen kostar dessutom ingenting, det bekostas av en organisation för immigration och integration. De som kommer från länder som inte är med i EU, måste gå denna kurs för att få uppehållstillstånd. Det är alltså en FFI-kurs, franska för invandrare :) Det är rätt häftigt när man efter att ha suttit i lektionssalen ett tag, kommer på att en stor del av världen är representerade i rummet: Nigeria, Tjetjenien, Portugal, Thailand, Marocko och Tadjikistan, och så jag från Sverige. På lunch-rasten satt jag och diskuterade med två marockanska kvinnor och en från Algeriet. Det blev en del franska, men ibland snackade de arabiska, som var fascinerande att lyssna på :)
En annan gratis-sak som jag fixade idag är ett busskort som varar i 3 månader - jag kan åka överallt inom Nantes med buss eller tram i 3 månader. Härligt! Det är franska arbetsförmedlingen som bjuder. Det tackar jag för!
Glad Påsk allihopa!
Här är det bara röd dag på måndag så vi jobbar på och går i skola som vanligt imorgon och på långfredag. Det är bara att gilla läget.
Tina
onsdag 31 mars 2010
söndag 28 mars 2010
Indochine och Chambord
Vad har dessa gemensamt? Absolut ingenting.
Jag får liksom komprimera vad som hänt i veckan och då blir det lite gott o blandat :)
I tisdags var vi på en Indochine konsert - ni vet, Kao Kao Bang-låten m fl. Jag känner bara till just den låten och l'Aventurier. Konserten varade i 2,5 timmar, puh! Men det var roligt! Sångaren är den enda kvar från originaluppsättningen av bandet. Hans tvillingbror var också med från början och skrev en del låtar, men gick tragiskt bort i hepatit 1999. Sångaren, Nicolas, såg likadan ut som på 80-talet: med lång mörkblå rock med kina-krage och lång lugg på ena sidan. Kändes tryggt :) Indochine är enormt populära i Frankrike och har varit i snart 30 år så publiken bestod av fans i alla åldrar.
I helgen hälsade vi på vänner i Tours, som ligger ca 2 timmar sydöst om Nantes. Området, Touraine, är lite som Skåne - det finns väldigt många slott där. Slotten är en aning mer pompösa än de i Skåne, men ändå. Chambord är det renässansslott vi besökte i helgen och det var kung Francois den förste som lät bygga det på hans enorma jaktmarker för en sisådär 400 år sedan. T o m stuprännorna är vackert utsmyckade! Chambord är ett grandiost slott med enorma, men hu så kalla, rum där dåtidens noblesse och politiker skulle övernatta, men inte många gjorde så pga kylan. Jaktmarkerna fick endast användas av kungen och hans män och naturligtvis inbjudna. Än idag är jaktmarkerna endast till för presidenten och hans män och inbjudna vip-personer. Mitterand var tydligen en storskytt på sin tid och använde sig av markerna flera gånger.
Utanför slottet fanns en liten utställning av gamla bilar av fransk tillverkning, såsom Panhard för de som känner till (jag hade ingen aning). Det var fina bilar så jag tog en bild :)
Imorgon börjar allvaret: franskkurs 18 timmar per vecka i tre månader - det ni! Slut med lata dagar, filmer och kannor med te. Ska bli roligt!
Må gott!
Tina
lördag 20 mars 2010
Sköna lördag
I morse hade vi inget bröd till frukosten så jag sprang ner till det lokala boulangeriet och köpte en baguette, och inte vilken baguette som helst utan en baguette gourmande - mums!
Sedan tog vi en sväng på stan. Vi åt kebab till lunch (annorlunda än i Sverige, dvs godare :) ), och några hus längre bort satt det, av någon anledning, en liten rolig mask på en husfasad. Jag vet tyvärr inte historien bakom, om det ens finns någon, men jag tycker den är riktigt söt och gör sig bra där på hörnfasaden.
Vi gick förbi det svenska konsultatet och knäppte en bild, tänkte ju inte på att göra det häromdagen när jag var där.
Efter det tog vi något att dricka på en av uteserveringarna, obs: ingen värmelampa behövs :)
Det har varit en riktigt skön lördag med 15 grader varmt!
Trevlig helg på er alla!
Tina
fredag 19 mars 2010
1 månad
Nu har jag bott i Nantes i en månad och för att fira bjöd David mig på restaurang igår, det blev sushi - åh, så gott! Det längtade jag efter. Därefter en öl på en irländsk bar, mmm beer.
Igår eftermiddag var jag på första mötet med ett privat företag som arbetsförmedlingen betalar för att visa mig hur jag ska skriva en fransk cv, ansökningsbrev och hur en intervju går till. Toppen, det behöver jag! Hade dock ingen aning om hur det skulle bli, var gruppen stor, skulle jag kunna hänga med i allt de sa och framför allt, skulle jag lära mig hur jag skriver ett ansökningsbrev? Bättre upp - det visade sig bara vara jag och en kvinna från detta företag. 7 gånger, dvs en timme varannan vecka, träffas vi för att gå igenom de uppgifter jag fått från henne från gången innan. Vi fick jättebra kontakt. Vilken lyx, bara hon och jag! Under tiden vi pratade om skillnader mellan Sverige och Frankrike fick jag äntligen insikten om, och kunde förklara för henne varför jag inte kan tala om vilket yrke jag söker efter.
För att gå tillbaka i tiden: När jag skrev in mig på arbetsförmedlingen ville de prompt att jag skulle säga vilket yrke jag söker jobb inom, alltså ett specifikt yrke. Oj, jag har ju arbetat inom många branscher och har intressen inom många områden så det var verkligen svårt för mig att tala om. Jag satt länge som ett frågetecken och visste verkligen inte vilket yrke jag skulle sätta dit. Jag sa koordinator, men det finns ju så många olika kategorier av koordinatorer. Eh, jaha. Till slut satte dit försäljningsassistent, vilket jag egentligen är överkvalificerad för, men bara för att ha något yrke som någotsånär passade in på mig. Igår hos CV-tjejen kunde jag äntligen förklara hur det funkar i Sverige så att hon skulle förstå varför det var svårt för mig att bestämma ett yrke. I Sverige är vi så mycket mer öppnare i våra yrkesval. Man avancerar med varje jobb man söker, så har det i alla fall varit för mig. Jag behöver inte ha någon sorts utbildning direkt för att syssla med administration, det lär man sig ju på jobbet. I Frankrike väljer man väldigt tidigt vad man vill arbeta som, t ex försäljningsassistent, sen arbetar man mer eller mindre som det hela livet. Man kan kanske jobba i flera företag, men alltid det yrkesvalet man gjorde när man var 18-20 år. Det är alltså mycket mer inrutat här än i Sverige och det sätter mig lite på pottan när jag ska göra ett cv. Vi kom fram till att jag får göra flera cv helt enkelt, ett cv för alla försäljningsjobb, ett för administrativa yrken, ett för projektorienterade yrken osv. Det blir en del, men i slutändan blir det bäst så. Jag får ju liksom anpassa mig till deras system.
If you can't beat them, join them - eller hur? :)
À la prochaine, som man säger här (= tills nästa gång),
Tina
Igår eftermiddag var jag på första mötet med ett privat företag som arbetsförmedlingen betalar för att visa mig hur jag ska skriva en fransk cv, ansökningsbrev och hur en intervju går till. Toppen, det behöver jag! Hade dock ingen aning om hur det skulle bli, var gruppen stor, skulle jag kunna hänga med i allt de sa och framför allt, skulle jag lära mig hur jag skriver ett ansökningsbrev? Bättre upp - det visade sig bara vara jag och en kvinna från detta företag. 7 gånger, dvs en timme varannan vecka, träffas vi för att gå igenom de uppgifter jag fått från henne från gången innan. Vi fick jättebra kontakt. Vilken lyx, bara hon och jag! Under tiden vi pratade om skillnader mellan Sverige och Frankrike fick jag äntligen insikten om, och kunde förklara för henne varför jag inte kan tala om vilket yrke jag söker efter.
För att gå tillbaka i tiden: När jag skrev in mig på arbetsförmedlingen ville de prompt att jag skulle säga vilket yrke jag söker jobb inom, alltså ett specifikt yrke. Oj, jag har ju arbetat inom många branscher och har intressen inom många områden så det var verkligen svårt för mig att tala om. Jag satt länge som ett frågetecken och visste verkligen inte vilket yrke jag skulle sätta dit. Jag sa koordinator, men det finns ju så många olika kategorier av koordinatorer. Eh, jaha. Till slut satte dit försäljningsassistent, vilket jag egentligen är överkvalificerad för, men bara för att ha något yrke som någotsånär passade in på mig. Igår hos CV-tjejen kunde jag äntligen förklara hur det funkar i Sverige så att hon skulle förstå varför det var svårt för mig att bestämma ett yrke. I Sverige är vi så mycket mer öppnare i våra yrkesval. Man avancerar med varje jobb man söker, så har det i alla fall varit för mig. Jag behöver inte ha någon sorts utbildning direkt för att syssla med administration, det lär man sig ju på jobbet. I Frankrike väljer man väldigt tidigt vad man vill arbeta som, t ex försäljningsassistent, sen arbetar man mer eller mindre som det hela livet. Man kan kanske jobba i flera företag, men alltid det yrkesvalet man gjorde när man var 18-20 år. Det är alltså mycket mer inrutat här än i Sverige och det sätter mig lite på pottan när jag ska göra ett cv. Vi kom fram till att jag får göra flera cv helt enkelt, ett cv för alla försäljningsjobb, ett för administrativa yrken, ett för projektorienterade yrken osv. Det blir en del, men i slutändan blir det bäst så. Jag får ju liksom anpassa mig till deras system.
If you can't beat them, join them - eller hur? :)
À la prochaine, som man säger här (= tills nästa gång),
Tina
tisdag 16 mars 2010
Ostron!
Måste bara visa vad vi åt till förrätt i lördags - OSTRON! Det var mums!
Huvudrätten bestod av vitlöksmarinerade lammkotletter och ugnsrostade potatisar toppat med rosmarin. Och så ett gott rött vin till det. Vi njöt i fulla drag!
Sedan film: Julie & Julia - se den!
Har fått påhälsning från några håll att bilder av Nantes hade varit intressant. Såklart! Har inte tänkt så långt. Ska försöka komma ihåg kameran el mobilen nästa gång jag är i stan.
Idag har jag mycket att göra, ska söka några jobb, gå och handla, pilla med fransk internetbank, och sortera papper. Ikväll ska jag iväg till en fransk diskussionskurs för att se om jag får plats i gruppen.
Ha det gott och må solen skina på er!
Tina
onsdag 10 mars 2010
Svårfångad franskkurs
Dagarna går fort här och jag gör både det ena och det andra, men jag hinner kolla en film då och då :)
Hittade ett jobb häromdagen och sökte det, får se om det blir något. Har också träffat Åsa, en tjej jag kom i kontakt med i oktober förra året. Då bodde hon i Nantes, men har nu flyttat till Rennes, en stad nord-väst om Nantes, ca 1.30 tim dit. I vilket fall som helst träffades vi i söndags och snackade, snackade och snackade om allt möjligt som har att göra med Nantes och hur saker och ting funkar. Mycket bra tips fick jag om både arbetsförmedling och språkkurser. Det finns inte många språkkurser för invandrare/utlänningar här om man inte är tysk eller engelsman, då kryllar det av klubbar, föreningar och kurser. Åsa tipsade mig om en skola där man gör ett test först för att se på vilken nivå man hamnar. Ganska tufft att komma in verkar det som och jag kan en hel del redan. I annat fall finns en annan lite mer avslappnad franskkurs där man diskuterar mer lite olika ämnen. Det ordnar sig säkert.
Det känns bara lite överväldigande. Det känns som om jag är tillbaka till 1989 när jag var au-pair flicka i Bryssel och skulle ta reda på just sådana här saker. Det tar emot lite nu med både det ena och det andra. Har ett möte med arbetsförmedlingen på fredag och enligt Åsa är de lika tråkiga som den svenska diton. Man måste pusha för att få hjälp, tjata och gnata. Men jag tror å andra sidan att vi svenskar är ganska bortskämda med att saker och ting flyter på. Sverige är väldigt organiserat och det är en fröjd faktiskt. Den byråkratin vi har är inget jämfört med resten av europa. Nu har jag inte kommit i kontakt med fransk byråkrati på djupet, men har en stark känsla av att det är en djungel och att det krävs en stor machete för att ta sig fram.
Det tar som sagt emot lite att ringa runt till olika skolor, så istället har jag letat hotell till föräldrarna när de kommer i maj - det är mycket roligare :)
Hej hopp för våren!
Tina
Hittade ett jobb häromdagen och sökte det, får se om det blir något. Har också träffat Åsa, en tjej jag kom i kontakt med i oktober förra året. Då bodde hon i Nantes, men har nu flyttat till Rennes, en stad nord-väst om Nantes, ca 1.30 tim dit. I vilket fall som helst träffades vi i söndags och snackade, snackade och snackade om allt möjligt som har att göra med Nantes och hur saker och ting funkar. Mycket bra tips fick jag om både arbetsförmedling och språkkurser. Det finns inte många språkkurser för invandrare/utlänningar här om man inte är tysk eller engelsman, då kryllar det av klubbar, föreningar och kurser. Åsa tipsade mig om en skola där man gör ett test först för att se på vilken nivå man hamnar. Ganska tufft att komma in verkar det som och jag kan en hel del redan. I annat fall finns en annan lite mer avslappnad franskkurs där man diskuterar mer lite olika ämnen. Det ordnar sig säkert.
Det känns bara lite överväldigande. Det känns som om jag är tillbaka till 1989 när jag var au-pair flicka i Bryssel och skulle ta reda på just sådana här saker. Det tar emot lite nu med både det ena och det andra. Har ett möte med arbetsförmedlingen på fredag och enligt Åsa är de lika tråkiga som den svenska diton. Man måste pusha för att få hjälp, tjata och gnata. Men jag tror å andra sidan att vi svenskar är ganska bortskämda med att saker och ting flyter på. Sverige är väldigt organiserat och det är en fröjd faktiskt. Den byråkratin vi har är inget jämfört med resten av europa. Nu har jag inte kommit i kontakt med fransk byråkrati på djupet, men har en stark känsla av att det är en djungel och att det krävs en stor machete för att ta sig fram.
Det tar som sagt emot lite att ringa runt till olika skolor, så istället har jag letat hotell till föräldrarna när de kommer i maj - det är mycket roligare :)
Hej hopp för våren!
Tina
torsdag 4 mars 2010
Ost!
Jag har börjat göra mina små upptäckter i mataffären. Idag hittade jag Babybel-ostar, inte bara den röda gjord på komjölk, utan Babybel GETostar - jippii! Finns också Emmentaler Babybel (gula) och en färg/smak till som jag för mitt liv inte kommer ihåg just nu. Hm. I alla fall, jag köpte ett nät getostar à la Babybel :)
Jag letade också efter parmesan (Reggiano, den enda riktiga parmesanosten) och det var minsann svårt. Det vill jag ju ha på min pasta - det vill väl alla?! Men se där tar jag fel, jag befinner mig trots allt på fransk mark och de tillverkar så många goda ostar själva så de vill nog inte befatta sig med italienska diton. Först tänkte jag att, herregud, varje aktningsvärd livsmedelsaffär har väl parmesan i sina hyllor, men sen kom jag ihåg Frankrikes stora rikedom och därmed sin stolthet i sin mat och speciellt i sina ostar, och nästan skämdes för mina egoistiska tankar om vad som smakar gott på min pastatallrik. Sagt och gjort - jag köpte en bit Comté (en mycket god alpost på kossemjölk). När jag kom hem lagade jag till lite spaghetti, hällde på lite olivolja, lite svartpeppar och rev ner en bit av Comtén - åh, vilken smakupplevelse! Mums filibabba!
Jag ska aldrig mer tänka onda tankar om fransk mat.
Bon appétit!
måndag 1 mars 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
