Tina i Nantes

Vädret o sånt

2012-02-10T17:00:00.004+01:00

En snögubbe från Nantes. Ovanlig syn.

Fransmännen trodde de hade haft sin värsta vinter i mannaminne förra året, men tji fick de. Den kom sent denna gång och håller sitt grepp kvar i nån vecka till enligt väderprognosen. På västra sidan av Frankrike är det inte så farligt, -5 på morgnarna som sedan blir +2 till +5 på dagarna. Värst är det österut och söderut. För att inte tala om Korsika. Vi snackar -15 grader på sina håll och snö.

Och? frågar vi oss, snörutinerade svenskar. Det är väl inget. Pffhh, patetiska fransmän... Nja, så enkelt är det ju alltså inte. Fransmännen är nämligen inte utrustade för minusgrader och snö. Inte i stora mängder och absolut inte långvarigt. Med utrustade menar jag inte bara i klädväg. Här säljs inga tjocka rejäla fodrade stövlar med gummisula och lovikavantar därtill. Här säljs snygga, chica läderstövlar i nubbuck med tunna sulor. Får absolut inte användas i snö!
Nej, jag menar utrustning i form av snöröjning; sand- eller saltbilar och annat praktiskt för att trafiken ska funka, skolorna kan förbli öppna osv. Det finns inte, eller mycket lite. I sydöstra delen har alltså skolor stängts pga 5 cm snö och -10 gradig kyla. Just för att det inte finns tillräckligt med snöröjningsbilar och framförallt lastbilar som kan salta och sanda i tid. Rutinen att dessa bilar saltar INNAN alla andra ska köra till jobb (som i Sverige) finns bara inte. Så många bilar har snurrat runt på glashala vägar och hamnat i dikena, skolbussar ställts in och de elektriska elementen har skruvats upp så till den milda grad (förlåt ordvitsen) att EDF, Frankrikes statliga elektriska verk, inte hänger med utan hela lägenhetskomplex har varit utan värme i flera dagar.

Det sägs att vädret ska bli lite mildare nästa vecka. Det hoppas jag verkligen. För fransmännens skull, så att de känner sig hemma igen. Under tiden njuter jag av kyla, blå himmel och sol. Nu känner JAG mig hemma.

Tina

Mat i kvadrat

2012-01-18T10:59:00.004+01:00

Vad mycket snack det är om mat nuförtiden, i Sverige då menar jag. Matprogram i TVn, hur man tillagar men även var maten kommer ifrån (Landet Brunsås är för övrigt ett mycket bra program). Det är olika dieter hit och dit, GI-metoden, LCHF (low carb high fat), Viktväktarna etc. En diet funkar om man kör den hela tiden, men man kan ju inte gå ner hur mycket som helst i vikt. Vid nåt tillfälle måste man sluta och HåLLA vikten, vilket är det svåraste av allt.

Läste ett intressant blogginlägg idag om detta heta ämne http://kalle.cafe.se/lite-om-maten/

Fransoserna har en annan syn på mat. Man brer riktigt smör på baguetten här, steker i antingen smör, olivolja eller ankfett, äter feta lantpatéer och gås- eller anklever. För att inte tala om ost och vin som är ett måste i var fransmans kök. I den lokala matvaruhandeln där D och jag gör våra flesta inköp säljs mestadels färsk mat. Det finns frysdiskar, men inte många: en med halvfabrikat (pizza, crèpes, fiskgratänger, lasagne etc), en med fryst fisk och skaldjur, en annan med frysta grönsaker och en sista med glass och olika efterrätter. That's it. Som svensk besvärades jag av detta i början av min vistelse här. Det är ju trots allt praktiskt att kunna ha frysta kycklingklubbor i frysen. Men icke. Vill jag ha kycklingklubbor får jag köpa dem färska. Sen kan jag frysa dem bäst jag vill, men det tar emot. Frysta laxbitar finns och det köpte jag i början, vantrogen som man är. Men det har jag slutat med, färskt är ju så oändligt mycket godare.

Deras fiskavdelning med färsk fisk varje dag, inklusive musslor, ostron, havssniglar, krabba, rocka, kolja och andra godsaker är en fröjd att besöka varje gång. Förutom charkuteriavdelning har de dessutom en liten disk med de bästa köttbitarna, garnerade och förberedda att sättas i ugnen eller i stekpannan. Allt är färskt och himla gott.

Jamen, hur gör de då för att hålla sig normalviktiga och inte göra det till ett problem, de där fransmännen? De njuter när de äter. Färska och bra råvaror ska det vara som smakar nåt, då njuter man mer och äter långsammare och blir därmed mätt fortare. Enkelt va?

Bon appétit!
Tina

Nytt år, nya möjligheter

2012-01-03T16:44:00.003+01:00

Så är julen över, och vilken jul sen! Det blir liksom extra juligt när man är utlandssvensk och kommer hem för att fira den. Den där romantiska bilden man har av en svensk traditionell jul förverkligas på nåt sätt och det är härligt.
Tillbaka till livet i Nantes och ostaffären. Jag är innerligt trött på den och skulle vilja säga upp mig nu, men jag försöker hålla tillbaka och inte förhasta mig. Det är trots allt ett jobb, som inbringar lite pengar (med betoning på lite). Jag är dock mer motiverad nu att hitta nåt annat eller skapa något eget än jag varit tidigare. Inte en julsäsong till i ostaffären - det lovar jag mig själv dyrt och heligt. Amen.
Tina

Operation Jul

2011-12-12T19:23:00.010+01:00

Julmarknad på Place Royale i Nantes - här säljs vin chaud (fransk glögg)

Denna roliga produkt hittade jag i en liten kul butik i stan. Döm om min förvåning när det stod på svenska...

Hej där!

Nu lackar det mot jul och vi ska fira den i Sverige i år, tjohooo! Det ska bli jätteroligt, speciellt som det är Davids första svenska jul med allt vad det innebär av traditioner, julmat och tomtar. Jag ska jobba som attan i två veckor nu, fram till och med 24:e och den 25:e går flyget vid 8-tiden på morgonen. På eftermiddagen firar vi jul i familjens sköte, så mysigt det ska bli! En dag för sent enligt svenska mått mätt, men så får det bli detta år. Jag längtar!

Vi ska dock hinna med en glöggfest här hemma på fjärde advent med ett tiotal vuxna och ett tiotal barn. Fullt hus! Det blir lussekatter, kanelbullar, kokostoppar, pepparkakor och kolasnittar, lite nötter och frukt. Svenskt julmys som fransmännen inte känner till. Det blev succé förra året så det hoppas vi på i år också!

Min operation gick bra, dvs jag har endometrios och det är enormt skönt att veta vad det är som stört mig i så många år, att det har ett namn. Det visar sig att jag haft det ganska länge också för den har förstört min vänstra äggledare. Den funkar inte längre. Endometriosen (som alltså är infekterade små partiklar som klänger sig fast som trådar i olika organ) har från äggledaren klistrat sig fast på tarmen, så en bit av tarmen sitter alltså ihopklistrad med äggledaren och detta kunde inte läkaren ta bort. Eftersom barn är en längtan hos oss så får man låta detta vara. Man kan ta bort det men det är en större operation och kräver ca ett år av läkning eftersom tarmen är ett känsligt organ. Detta har vi liksom inte tid med i nuläget. Endometriosen hade satt sig vid andra ställen också och detta kunde läkaren ta bort. Så tyvärr har jag fortfarande ont vid menstruation, vilket var en stor besvikelse när jag fick den. Precis som vanligt måste jag fortsätta ta receptbelagd anti-inflammatorisk medicin för att bli av med smärtan. Fan. Det var ju inte vad jag hade tänkt mig. Inget bli nånsin som man hade tänkt sig. Varför har ingen av de 5-talet svenska gynekologerna som jag gått till nånsin utrett detta? Jag blir så upprörd av detta så jag försöker inte tänka på det. Jag vet ju inte vem jag kan skylla på och saker och ting är som de är nu så jag vill inte spilla energi på att gå omkring och vara arg.

Om det är nån kvinna där ute som läser detta och känner igen dessa smärtor där receptbelagd medicin måste intas och värmekuddar har inköpts en masse - gå till din gynekolog och insistera på att få remiss till sjukvården för att kolla upp detta. Det blir bara värre med tiden. Nu vet ni i alla fall namnet på denna sjukdom, det kände jag inte till förrän i somras då min franska gynekolog uttalade det för mig för första gången: ENDOMETRIOS

Blä för denna kvinnosjukdom, men skönt att det finns hjälp.

Det får bli sista blogginlägget för i år. Slutet gott allting gott trots allt!

Julekramar och gott nytt år hälsningar till alla!

Tina

Golf och endometrios

2011-11-16T18:03:00.013+01:00

Claire och jag efter en nio-håls golfrunda

Vad har dessa två saker gemensamt? Absolut ingenting, men jag vill berätta om båda sakerna då dessa har drabbat mig. Lite positivt och lite mindre bra.

Golf spelade vi i helgen. Faktum är att vi började spela i somras och går en nybörjarkurs där man lär sig både att spela samt alla regler som ingår och det är inte lite det! Och dessutom på franska! Men det går när något är roligt :) Hösten är här men på ett härligt sätt - i helgen hade vi 18 grader varmt, alla vackra höstfärger och en sol på en blå himmel. Perfekt golfväder! Vi spelade för första gången, och inte den sista hoppas jag, med ett annat par, Claire och Thomas. Claire är den första kompisen jag fick här i Nantes och vi håller kontakten, inte jätteofta men lite då och då. De är också nybörjare så det blev 9 hål i fredags. Efteråt åt vi varsin hamburgare i klubbhusets restaurang. Det var en sån härlig runda i så gott sällskap! Kan knappast bli bättre.

And now over to something completely different! (Monty Python)

På fredag är det äntligen dags. Jag ska opereras för en sjukdom som heter endometrios. På Vårdguidens hemsida beskrivs det såhär: "Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom då vävnad som liknar livmoderslemhinnan finns utanför livmodern."

Vill du läsa mer om det kan du klicka på denna länk:

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Endometrios/

Efter 25 år av menssmärtor utöver det vanliga och starka receptbelagda tabletter varje månad, har jag fått en diagnos. Så skönt! Men åh så arg jag blir på min svenska gynekolog som kunde lyssnat på mig och gått vidare med tester. Grr... å andra sidan är det svårt att upptäcka, eftersom många kvinnor har generellt menssmärtor. Jag har dessa smärtor med en twist. Och på fredag är det alltså dags för en titthålsoperation där de går in och tar bort de infektuösa små luringarna som flyter omkring i buken på mig. Efter detta ska smärtan ha försvunnit helt. Tänk! Jag har faktiskt lite svårt att förställa mig det.

Jag är dock lite orolig inför operationen. Sjukhus är inte ett favvoställe, men längtan att bli av med detta är stark, så det ska bli skönt att få det gjort!

Hej o hå!

Tina

Déraciné = rotlös person

2011-10-13T16:25:00.003+02:00

Så hände det som jag, naivt nog, inte trodde skulle hända, men som nog är normalt i min situation. Det slog mig med kraft i helgen att jag faktiskt är rotlös i detta land. Rötter har jag naturligtvis i Sverige, i den skånska myllan och det känns tryggt. Men nu bor jag ju inte där längre, utan i Frankrike, på obestämd tid.
När jag flyttade hit för 1 år och 9 månader sedan, var jag lyckligt ovetande om hur livet skulle bli, och tur är väl det annars hade jag kanske aldrig gjort denna livsförändring. Jag var kär och tänkte att det ordnar sig. Jag hade förvisso inget romantiskt skimmer framför ögonen, jag har ju trots allt bott utomlands innan och vet att en vanlig måndag är en vanlig måndag i andra länder också. Men ändå.
Sist jag bodde utomlands var i Bryssel, 4 år som student, och innan dess 1 år som au-pair flicka. Dessutom har jag rest en hel del och sett världen. Allt det kvittar, att resa och att bo i en annan del av världen är två vitt skilda saker. Nu bor jag utomlands på obestämd tid istället för på bestämd tid som när jag var student. Det är stor skillnad.
Som ni alla vet försöker jag hitta ett jobb, och jag har undrat länge varför det inte funkar. Måste även erkänna att vissa dagar, även veckor har gått utan att ha gjort så mycket åt det. Har känt mig passivt rastlös, och gör det fortfarande av och till. Jag vill göra saker och ting, men vet inte riktigt var jag ska börja, hur och ibland ens varför, och blir därmed passiv. Det är en hemsk känsla som gör att självförtroendet dalar, min barndoms blyghet tar vid och jag tar inte för mig, för jag vet inte hur man tar för sig i detta samhälle.
Visst, jag försöker hitta jobb, men det är så mycket mer som jag behöver känna mig tillfreds med: kulturen, mentaliteten, språket, samhället. Hur funkar saker och ting? Jag lär ju känna Frankrike mer och mer och just nu är jag osäker på om jag tycker om detta land. Jag försöker hitta min plats här, där jag kan känna mig lugn och kan trivas, men det är inte så lätt.
Trots allt detta, känner jag att jag inte är klar med Frankrike. Jag lever trots allt med en man som jag älskar och inte vill lämna. Dessutom är jag för nyfiken av mig för att ge upp nu :)
Jag får se vad framtiden för med sig. Just nu är det jobbigt och har varit en tid.

Hoppas det blir en ljusning snart.

Må väl!
Tina

Sommar 2011

2011-09-15T16:33:00.009+02:00

Familjen Bruhn hälsade på under midsommarhelgen

Lasse o Ulle (Ulrika) hälsade på oss i augusti.

Med surfbrädan på sydvästkusten

David o jag på släktträff i Lund.

Jag håller med. Det är för dåligt att jag inte kan skriva lite oftare i min blogg... jag som egentligen tycker det är roligt att skriva. Tiden går fort när man har roligt, eller går igenom en jobbigt period. I detta fallet det senare. Det är bättre nu och livet går vidare. Till det hörde att jag hade svår hemlängtan till Sverige hela våren och sommaren. Jag längtade så till den 10 augusti när jag skulle få sätta fötterna i den skånska myllan igen.

Mitt i det jobbiga har vi haft det roligt trots allt. Vi fick besök av familjen Bruhn runt midsommar under några dagar och det var mycket roligt!

Första veckan i augusti åkte vi med UCPA till sydvästkusten för att surfa och golfa i en vecka. Vi hade tur med vädret just den veckan eftersom det varit en riktig skitsommar detta år. Surfa var inte riktigt min grej, men det var roligt att testa det! Desto roligare var golf. Fast jag och David började spela redan i början av juni, riktigt skoj är det.

Veckan innan jag skulle åka till Skåne, fick vi besök av Lasse och Ulrika. Det blev bl a bad i Atlanten (fast jag var badkruka) och smak av bretagnska galetter. Superkul att de var här!

Veckan därpå åkte jag alltså hem. Ja, det räknas fortfarande som hemma, lika mycket som att hemma också är i Nantes. Jag har två platser i världen som jag kallar hem, det är inte så dumt!

Det var faktiskt väldigt skönt att vara där själv den första veckan, då jag inte hade särskilt mycket planerat utan umgicks mycket med min familj, speciellt då mina kära syskonbarn som är 4,5 respektive 1,3 år. Helt underbara o söta, o krångliga o busiga som barn ska vara! Jag saknar dem. Vi tog vår tid och tog dagen som den kom. Mycket skönt.

När David kom veckan därpå blev det Tivoli-besök, släktkalas och kräftskiva, och däremellan en supertrevlig kompisträff i Malmö.

Jag har fått enormt mycket energi av min Sverige vistelse, det gjorde gott i själen! Precis vad jag behövde. Jag har fått mer kraft att söka jobb, jag har börjat på en franskkurs, 8 timmar i veckan och det är verkligen roligt och stimulerande. Jag har även engagerat mig i svensk gymnastik - jodå, Friskis&Svettis finns nu även i Nantes! Jättekul!

Jag har även ett nytt jobb på gång (jobbar fortfarande i ostaffären), men jag återkommer till det om det blir något. Spännande är det i alla fall!

Det var min sommar!

Hoppas ni har haft en bra sommar ni med, som läser denna blogg.

Kram

Tina

Släktträff i Normandie

2011-06-20T11:35:00.008+02:00

Jag o David framför kalkstensklippor

Kalkstensklippor o by där vi bodde, Criel-sur-mer

Kalkstensklippor i Tréport

Typiskt normandiskt hus, mycket trevligare än de som finns runt Nantes som är gråsjaskiga...

Jag tänker på Asterix, Obelix och gänget när jag ser dessa hus!

Då var det dags för släktträff igen då, den här gången i Normandie, nära Dieppe.

Den här gången var vi inte fullt så många som sist, bara 50 pers... :) Alla var trevliga och ville växla några ord med mig. Vi vandrade mycket utmed de stora vita kalkstensklipporna. Ni vet klipporna i Dover i England som man hört talas om och t o m sjungit om, likadana klippor finns på Frankrikes nordvästra kust, och inte bara i Calais.

Vi befann oss i en liten by som heter Criel-sur-mer, som ligger några mil från Dieppe. Vi bodde i ett vandrarhem som har varit ett slott en gång i tiden så det fanns många rum och stort var det.

Tyvärr blev jag magsjuk under söndagen så jag missade calvadosprovningen och en god middag efteråt. Attans.

Ha det gott!

Tina

En dag i Rennes

2011-06-09T13:33:00.005+02:00

Bistro à Tartines

Bistro à Tartines

åsa och gullungen Isak

Igår var jag i Rennes och hälsade på åsa och hennes 6-månader gamla son Isak. Rennes är "huvudstaden" i Bretagne, 1.5 timme med tåg från Nantes.

Vi hade jättetrevligt, gick runt i stan och fikade på Bistro à Tartines, ett riktigt café med hembakade fruktpajer och gott te. Det kan man kanske inte tro, men riktiga fik som det finns det inte så många av varken i Nantes eller i Rennes. Här fanns den härliga avkopplade fikakänslan som vi svenskar är vana vid och tycker om. En riktig pärla!

Rennes är överhuvudtaget en väldigt trevlig stad. Centrum är stort och utbrett och det finns små boutiquer överallt som ger ett charmigt och ungt intryck av stan. Det är en mysig stad helt enkelt. Måste faktiskt erkänna att Nantes inte är en särskilt mysig stad på det sättet. Den är inte vacker och det finns inga charmiga gamla kvarter kvar då staden bombades mycket under andra världskriget. Hm. Kanske skulle försöka övertala mannen att flytta till Rennes så småningom... :)

Tina

Royal de Luxe - marionetteater

2011-06-06T19:24:00.007+02:00

För två veckor sedan var det stort jippo i Nantes - Royal de Luxe var i stan!

Royal de Luxe är en gatuteater där jättemarionetter är skådespelarna och de reser runt i världen och visar upp sig. "La Petite Géante" (Den Lilla Jätten) är den stora publikdragaren. En liten flicka med mörkt hår och varma ögon visar upp sig, denna gång tillsammans med sin hund Xolo och sin farbror Campesino som hon tog med sig från Mexico, som teatergruppen besökte innan Nantes. Sist de var här var 2008.

En liten film så att ni kan se dem i aktion finns här:

http://www.youtube.com/watch?v=36PFht1bktU

Till helgen blir det ytterligare en familjeträff, denna gång på Davids mammas sida. Träffen hålls norrut, i Dieppe.

Ha det bra!

Släktträff i Bourgogne

2011-05-16T11:34:00.004+02:00

Familjen Delbecque, David står längst till vänster i profil

Släktträd

Nu har det gått sådär lång tid igen. Tiden flyger iväg även om vissa dagar känns långa. Det är märkligt det där med tiden; abstrakt och så svår att greppa hur mycket vi än planerar och skriver in i våra kalendrar.

I påsk var vi på en stor släktträff på Davids pappas sida, i Bourgogne, i en liten by som heter Cuisery. Där hade vi hyrt ett stort hus med typ skolkök och övernattningsmöjligheter. Vi var omkring 70 personer(!) och hade det jättetrevligt. Vädret var toppen hela tiden och vi åt gott, snackade, lärde känna varandra, dansade och såg på diabilder av släkten. Det var intensivt men roligt.

Annars har det inte hänt så mycket här. Jag söker jobb så mycket jag kan och orkar. Har genomgått en jobbcoaching i några veckor vilket gav mig motivation, men den (motivationen) har gått och gömt sig och jag kan inte för mitt liv hitta den... Usch, nej, det är inget roligt att söka jobb.

I övrigt trivs jag bra här i Frankrike med David och vårt liv tillsammans - det är verkligen toppen!
På söndag har vi bokat in två timmars gratis introduktion till golf på en golfklubb i närheten. Det är en trevlig och social sport så varför inte?
Om några veckor bär det av till Dublin i några dagar, ska bli skoj!

Ha en skön vår!
Tina

Dordogne och Cognac

2011-03-09T10:21:00.010+01:00

Brantôme

Brantôme, visst är det fint?

Vattensluss i Brantôme

Här övernattade vi och åt gott i hotellets restaurang

Denna konjak stoltserade hotellet med, bland många andra konjakstyper.

Just denna är den dyraste: 8500 Euro... alltså närmare 80000 SEK

Vinrankor för konjakstillverkning

Cognac

Hela förra veckan tog David ledigt, och det var härligt att ha honom hemma! Hans kunder styr trots allt, så på onsdagen hade han ett kundbesök i Dordogne, närmare bestämt i Brantôme. Jag hängde med och vi övernattade i en liten by som heter Bassac där vi åt och sov gott.

Brantôme är en gammal medeltidsby där en biflod till floden Dordogne (floden heter likadant som landskapet) rinner runt om byn. På den gamla goda tiden var detta ett skydd mot hot utifrån. En vacker liten by, särskilt på sommaren, men vid denna årstid kall och fuktig. Det råkade vara sportlovsvecka den veckan så de flesta affärer var stängda, men jag hittade ett café där jag kunde värma mig medan jag väntade på att Davids kundbesök var klart.

Dagen därpå åkte vi igenom staden Cognac, bara för att. Det är inget speciellt med staden, men runt om Cognac ser man de stora konjakstillverkarna som t ex Martell.

Hej hopp, ha det så bra!

Tina

Drottningen av Nantes

2011-02-22T11:32:00.006+01:00

Drottning för en kväll

Kärleksrosor

Jag hittade den!

Det var jag som kammade hem kronan när jag upptäckte den lilla porslinsfiguren i min kakbit när vi festade på en sådan som efterrätt en fredagkväll med vänner. Roligt hade vi och jag kände mig riktigt avslappnad i konversationen denna gång än någon gång tidigare, gött!

Den 18 februari firade vi att jag bott i Frankrike i ett år! Jag fick en härlig bukett rosor av David och de står sig än. Visst är de vackra?

Igår köpte jag ett träningskort och tränade samtidigt, åh vad skönt att röra på sig! Jag blir lika glatt överraskad varenda gång jag börjar träna, när jag egentligen vet hur jäkla bra och viktigt det är att motionera. Det är märkligt hur jag kommer in i perioder av slöhet, olust och glömska då jag inte tränar, och så undrar jag varför jag har lite krämpor här och var... är det nån som känner igen sig? Det finns säkert ett bra talesätt för detta beteende som jag inte kommer på just nu. Nån som känner sig manad? Lägg en kommentar vetja!

Det finns verkligen ingenting dåligt med att träna, ingenting! Och ingen ursäkt heller för att inte göra det. Det är inget att analysera över, det är bara att sätta igång! Just Do It!

I veckan får vi svenskt finbesök i form av Anders, yeahh! Ska bli kul att träffas och visa honom runt lite!

Ha det så bra,
Tina

Kungen av Malmö

2011-02-10T15:39:00.003+01:00

Min kompis Henrik - kung för en dag

När jag var i Sverige i januari för att rensa vind och lägenhet, träffade jag även mina vänner naturligtvis. Jag hade med mig en kaka som man brukar äta i Frankrike runt den 6 januari. Det var ju då de tre kungarna Melchior, Baltazar och Kaspar lämnade över gåvor till jesusbarnet.
Fransmännen har gjort denna dag till en liten festlighet då man äter denna kaka som innehåller en liten porslinsfigur. Den som får porslinsfiguren i sin kakbit, blir dubbad till kung och får en krona på huvudet. Lustigt nog är den 6 januari en röd dag i Sverige som vi egentligen inte firar nämnvärt, det är på sin höjd skönt med en helgdag sådär mitt i veckan efter jul- och nyårshelgerna. I Frankrike däremot firas det med denna kaka, men det är INTE en helgdag.

Tillbaka till Frankrike och livet går sin gilla gång. Jag jobbar ca 10 timmar i veckan i ostaffären, men söker annat under tiden. även om det är rätt kul att jobba där och ha med kunder att göra tycker jag trots allt inte om det faktum att arbeta på en lördag. Det stör mig. Jag tycker faktiskt om den där 8-17 rutinen med lediga helger. Jag kommer inte ifrån den känslan. Dessutom vill jag träffa min sambo när han väl är hemma eftersom han är utestationerad ganska ofta på annan ort under veckorna.
Ja, ja, det är helt ok så länge, jag vill inte klaga. å andra sidan är det ju bra att veta vad man vill för i slutändan brukar det bli så ändå, man styr liksom mot ett mål. Vi får väl se. Sökte ett jobb i lördags genom Manpower och minsann om de inte ringde upp i tisdags! Det var första gången någonsin sedan jag flyttade hit. Han ville berätta lite mer om jobbet och fråga om jag fortfarande var intresserad. Jotack, det är jag svarade jag. Det är ett mammavikariat på 6 månader som projektledare där man har kontakt med kunder i norra europa. Nu återstår att se om företaget vill träffa mig. I vilket fall som helst är det roligt att bli sedd :)

Imorgon kväll ska vi ha vänner över på middag, vi blir 6 vuxna och 3 barn, och ett par med ett barn sover över till lördag då de åker hem till Kina igen. De är utestationerade där några år.
Det ska bli trevligt!

Over and out,
Tina

Definitivt

2011-01-24T16:48:00.002+01:00

Ja, nu ar det definitivt. Jag bor nu i Frankrike. Har skrivit ut mig fran Sverige och har salt min lagenhet i Malmo. Idag ar forsta vardagen i Nantes sedan jag kom hem fran Sverige efter drygt tva veckors slit och 1-sekundsbeslut om jag ska behalla saker och ting, kasta eller salja pa Blocket. Puh. Ovarderlig hjalp har jag fatt fran systern och speciellt fran foraldrarna. Stort TACK! Utan er hade det inte gatt.
Som sagt, tillbaka till vardagen och jag ar en aning overvaldigad. Visst, jag har bott har i ett ar nu, och det har ju gatt bra. Den forsta tiden var allt nytt och spannande, ville kolla in allt, ville smaka allt, ville se allt. Nyfikenheten ar en drivkraft som var pataglig det forsta halvaret. Sedan har det lugnat sig och det kanns ocksa bra. Har skaffat lite vanner, sjunger i en kor och t o m lyckats fa ett litet jobb, extraknack i en ostaffar. Sa mycket har hant under mitt forsta ar i Frankrike. Nu kanns det som om luften gatt ur mig och jag overvaldigas av framtiden. Framtiden med David kanns sjalvklar och ar inga problem. Men att komma in i samhallet, att kanna mig delaktig, som en av dem, fransoserna. Det gor jag inte an och det kommer jag kanske aldrig att kanna till 100%. Men det far ta sin tid, det vet jag. Det ar dock frustrerande. Jobbet kommer troligen att skjutsa mig i ratt riktning och det ar jag valdigt tacksam over. Men anda. Det kanns sa stort. Nu bor jag och betalar skatt i ett annat land med allt vad det innebar av att informera sig om deras administration, hur funkar saker har? Hur tilltalar man personer man inte kanner pa ratt satt? Fransmannen ar inte lika direkta som svenskarna sa det kan bli provocerande ibland. Hur hittar jag koderna? Byrakratifranskan ar verkligen inte latt och jag behover hjalp hela tiden kanns det som. Och jag far hjalp, men jag ar ju van att fixa saker sjalv. Jag vill forsta saker och ting sjalv, i min takt. Fixar jag det har med min otalighet? Detta ar kanske DEN provningen i livet jag ska deala med? Hm, jag forsoker ta det lugnt och ta det som det kommer, i min takt. Annat vore dumt egentligen.
Lite filosoferande sahar en mandagseftermiddag i januari.

Jag forsokte stalla om tangentbordet sa att jag skulle kunna skriva med svenska bokstaver, de med prickarna ovanfor, men det gick inte. Och jag hade bratt att skriva av mig :)

Hej salange!
Tina

Strejk var det här!

2010-10-25T17:08:00.005+02:00

Halsband och örhänge-set, design Joid'art

Coquilles St. Jacques - Pilgrimsmusslor

Nu är det över en månad sedan jag skrev i bloggen och har ingen direkt förklaring. Kanske har jag haft fullt upp med jobbsökandet, kanske har jag glömt av det lite, kanske jag inte haft lust helt enkelt.

Jag kanske strejkar jag med: nu vill jag inte mer, jag vill ha ett jobb NU.

Frankrike står still och har gjort i snart tre veckor. Transport som tåg, bussar, tunnelbana och spårvagnar fungerar sparsamt. Ibland är man tvungen att hoppa av spårvagnen på en hållplats man inte hade tänkt för att demonstranter har bestämt sig för att spåret är en utmärkt grillplats. Mitt på spåret brinner alltså en liten eld så man får helt enkelt gå till nästa hållplats och vänta snällt på nästa spårvagn, om det kommer nån vill säga...

Som pricken över i:et har även sophämtarna gått ut i strejk. Det ligger alltså högvis med sopor över hela stan, och det stinker...

Om det stinker utanför har vi endast rosendoft hos oss. Vi trivs väldigt bra ihop jag och David, vi har roligt tillsammans, diskuterar och fjantar oss när vi är på det humöret. Jag fyllde 40 år förra veckan, men tyvärr jobbade David och var borta i princip hela veckan, så vi firade i lördags istället. Jag fick ett mycket fint halsband som jag sett ut själv så det visste jag att jag skulle få. Han överraskade mig ändå genom att dessutom ge mig örhängena som passar till halsbandet - underbart!

Vi gick till en fin fiskrestaurang där vi åt och drack gott. Det roligaste med restaurangen var att menyn som gavs till damen i sällskapet inte hade några priser. Jag njöt i fulla drag!

På söndagen åt vi coquilles de St. Jacques till förrätt, eller pilgrimsmusslor som det heter på svenska. Jag förstår att det är en delikatess för många, men jag är faktiskt inte så imponerad. Det är utan tvekan gott, men inget superspeciellt.

Mumsigare var spättan vi åt till huvudrätt, hihi!

Semester i Dordogne

2010-09-14T16:21:00.010+02:00

Köksfönstret

Boningshuset till höger med blå fönsterluckor

Underbart vackert köksgolv - vill ha!

Le jardin du Marqueyssac, privat trädgård som allmänheten får ta del av.

Den andra veckan i augusti körde vi till Dordogne, en region som ligger inne i landet, söderut. Om du tänker dig var Bordeaux ligger så ligger Dordogne rakt österut från Bordeaux.

Vi hälsade på Davids syster Sara och hennes man och barn. Saras mans föräldrar äger ett sådant där underbart franskt lantställe, en gammal omrenoverad bondgård. Dessa gårdar är mycket åtråvärda för speciellt engelsmän som lagt beslag på en hel del sådana i regionen. Huset är så stort att 3 andra familjer, vänner till Sara och hennes man, också fick plats utan att vi trängdes. Vi var 9 vuxna och 7 barn. Förutom en stor trädgård runt vilken gården omgärdades, fanns även ett pingisbord och en simbassäng. Det var en mycket trevlig vecka för alla, speciellt barnen som lekte och plaskade hela dagarna. Vi åt och drack gott utomhus både lunch och middag i en lummig del av trädgården. Specialitén i regionen är anka i alla dess former: filé, lever, färs etc. Mycket gott.

Regionen är känd för sin skönhet då det är väldigt kulligt och kuperat överallt. Som gjort för en cykeltur tänkte vi och satte iväg till ett slott en 7-8 kilometer bort. Ja, jo, vackert var det ju men hu så jobbigt med alla uppförsbackar. En vanlig cykel med tre växlar platsar inte i denna kuperade region. Man måste ha ungefär tusen växlar och mycket flås för att kunna njuta fullt ut. David hade sin mountainbike och jag en vanlig 3-växlad - naturligtvis. För honom var det inga problem medan jag flåsade rödmosig och darrande en hundra meter efter... Tur i oturen så pangade hans ena cykelhjul på vägen hem. YES! Medan David tog min tröga 3-växlade och flåsade iväg för att hämta bilen satt jag och hämtade andan under ett lummigt valnötsträd, som det förresten vimlar av i Dordogne.

Vi hyrde kanot en dag, vi besökte en stad, Sarlat, vars centrum är vida känt för sin renässansarkitektur, jättefint och vi besökte även en privat trädgård, se bilden, som sträckte sig flera kilometer och är nog varje landskapsarkitekts våtdröm. Fantastiskt fint bevarad och varierande i former och utsikt.

Sedan bar det av till Sverige i två veckor, men mer om det senare.

Tina

Följa brödsmulorna...

2010-09-05T11:21:00.003+02:00

I morse när jag vaknade (David var och cyklade mountainbike), tänkte jag att jag skulle köpa en baguette för att ha till frukost och till annat under dagen. Faktum är att jag har egentligen gått över till mörkt bröd då min mage gärna sväller upp av vitt bröd. Men det är ju så gott så någon gång då och då tillåter jag mig att ge mig hän åt detta goda bröd, och magen är med på det.

Sagt och gjort, jag krängde på mig shorts och linne och stack till bageriet - som var stängt. Ja just det ja, det är ju söndag! Och när det är söndag i Frankrike är det verkligen söndag. De tar allvarligt på att den sjunde dagen ska man vila. Attans! Till saken hör att jag just spenderat två veckor i Sverige där såna där konstiga regler som att det är stängt på en söndag inte finns.

Jag vet dock att vissa bagerier är öppna på en söndag just för att fransmännen trots allt inte kan vara utan sin brödpinne, även om det råkar vara söndag. Så jag tog en långpromenad mot botaniska trädgården och tänkte att jag nog stöter på ett som är öppet. Vid botaniska trädgården börjar liksom handelsstråket kan man säga.

När jag gick gatan fram möttes jag av enstaka morgonpigga och hungriga människor, som det snart skulle visa sig: först en kvinna i min ålder som bar på en korg med, ja just det, baguetter. Aha, tänkte jag, jag är på rätt väg. Efter en liten stund möttes jag av en man med en baguette under armen. Jag kunde riktigt känna doften, bara inte alla baguetter var slut nu. När jag rundade en gata gick en annan kvinna förbi med en baguette i handen. Yes! Snart så. Sen rundade jag ett annat hörn och sedär! Där var det öppna bageriet. Jag köpte min baguette och glad i hågen satte jag kurs hemåt, men tog en annan väg för att göra promenaden lite längre. Och vid en gata som ligger närmre vår lägenhet hittade jag ett annat öppet bageri. Toppen, då vet jag vart jag ska gå de söndagar när baguette-suget gör sig påmint!

Måste bara säga att jag på ett sätt tycker det är bra att det är stängt på söndagar, det blir verkligen en vilodag av det. Man ägnar sig åt familjen, gör aktiviteter som att cykla eller annat. Å andra sidan är lördagen ett kaos i varenda supermarket då ALLA ska handla mat för veckan som kommer... Ja, ja, det finns något bra och något mindre bra i allt!

Ha en skön söndag!

Tina

Ps. Ska snart berätta lite om vår semester i både Dordogne och Sverige.

Skålar!

2010-08-03T18:31:00.002+02:00

Uppifrån

I vinkel

Från sidan

Idag kunde jag bara inte låta bli!

Jag och David var inne i en av de asiatiska butikerna för att köpa basmati-ris, dumplings och annat smått och gott. Naturligtvis gick vi förbi hyllan med porslin och jag bestämde mig för att äntligen slå till och köpa dessa fina skålar. Jag har länge gått och spanat in dem.

Visst är de fina?

Hejsan hoppsan!

Tina

Smått o gott

2010-07-30T18:34:00.006+02:00

Jag tycker speciellt om typsnittet, mycket snyggt

Ägaren är skräckfantast tydligen...

Drickmenyn... hm, äh jag tar en öl

I veckan träffade jag en kompis, Myriam, på detta lite häftiga ställe: Au Chien Stupide - Hos den Dumma Hunden. Jag tycker det är ett roligt namn, speciellt med ett retfullt "Miaow" som undertitel.

Ägaren var inte särskilt tillmötesgående, men jag fick i alla fall ta några bilder inne i baren. Uteserveringen är naturligtvis mysigare att sitta på såhär i sommartider.

Tidigare i veckan var jag på mitt månatliga besök på arbetsförmedlingen och denna gång gick jag därifrån med ett litet leende på läpparna. Jag har accepterat läget som betyder att jag inte får någon som helt ersättning just nu. Först när jag arbetat sammanlagt 4 månader kan jag få a-kassa på nytt, fransk a-kassa som gäller i ca 2 år. Målet är ju att skaffa ett jobb, inte att få a-kassa i två år, men ändå. Det är ju bra att veta...

I alla fall. Efter att jag förklarat min situation sa hon att hon skulle försöka hjälpa mig efter semestern (allt ligger nere nu) med en potentiell arbetsgivare som behöver folk lite då och då. Det var det mest hjälpsamma jag har varit med om på en arbetsförmedling, i Frankrike och i Sverige! Vi får väl se vart det leder.

David jobbade sin sista arbetsdag idag inför semestern så nu ligger 4 veckors semester framför honom. Jag har semester i tre veckor enligt arbetsförmedlingen. Låter kanske konstigt, men de ville veta. Man får tydligen 5 veckors semester, men å andra sidan har jag ingen ersättning så allt det där kan ju kvitta.

Om en vecka åker vi till Dordogne i fem dagar för att hälsa på Davids ena syster och hennes familj. Därefter blir det SVERIGE i två hela veckor - tjohoooo!

Hej hej!

Tina

I Jules Vernes anda

2010-07-20T10:47:00.006+02:00

Elefantsnabel på en jättelik elefant som mekaniskt manövreras och förflyttar sig omkring på området

Årets nyhet - vilda sjöhästar

Man kan få åka på dessa stora havsdjur och sköta spakarna

En båt i ett nötskal!

Förra veckan hade vi besök från Sverige - Maria och Christoffer kom och hälsade på, jättekul!

Vi var bl a och tittade på dessa maskiner som är gjorda på ett gammeldags vis, i enlighet med Jules Vernes och sina fantasimaskiner som han skapade i sina böcker. Jules Vernes är för övrigt född och uppvuxen i Nantes.

Den 14 juli, Frankrikes nationaldag, firades med ett 20 minuter långt fyrverkeri - tack Nantes Stad! Innan dess åt vi marockanskt, mums :)

Hej och hå, en månad kvar till Sverigesemester!

Tina

Modeskapare i Granville

2010-07-09T11:40:00.008+02:00

Christian Diors barndomshem

Med tillhörande trädgård

och förstorade fotografier av hans berömda skapelser

Som jag skrev i mitt senaste inlägg är Granville en gullig liten sommarstad i Normandie, och säte för det företag där David arbetar. I måndags kväll var det då planerat att vi skulle till en gammal kollega till honom för en aperitif innan restaurangbesöket. Vi var ett 20-tal personer, kollegor och respektive, som snackade, drack skumpa, öl och g&t. Det var jättetrevligt!

Därefter bar det av till restaurangen, som ägdes av fransmän från Martinique. Det är ganska nytt och exotiskt för mig att Frankrike fortfarande har kolonier och franska landområden en bra bit utanför europa, som t ex la Réunion (som ligger utanför Afrikas västkust), Martinique och franska Polynesien för att nämna några. Maten var starkt kryddad och god, och det blev en del rom också, som man dricker på Martinique. Ett två-mannaband spelade och sjöng hela kvällen och vi dansade och drack. Det var riktigt festligt!

Dagen efter hade jag ont i håret. Det blir så när man dricker rom. Det var bara att ta en dusch och göra sig i ordning: rummet skulle lämnas senast kl. 12.

Jag hade fått höra från en av Davids kollegor kvällen innan att modeskaparen Christian Dior var född och uppvuxen i Granville och att huset med omgivningar kunde besökas. Det hade jag ingen aning om, så sagt och gjort, det blev mitt lilla utflyktsmål för dagen, se bilder.

Lite fakta: Dior föddes 1905 och växte upp i ett rosa hus med tillhörande underbar trädgård. 1920 stack han till Paris för att studera politik enligt föräldrarnas önskemål. Hans eget önskemål var att arbeta med konst och mode. Han följde sitt hjärta efter sina studier och försökte sälja sina skisser på gatorna. Det gick inget vidare. Han lärde dock känna rätt personer som skulle komma att hjälpa honom att öppna ett konstgalleri. I början på 40-talet arbetade han, och även Pierre Balmain, på ett anrikt modehus och 1946 öppnade han sitt eget modehus. 1947 visade han upp sin mest kända look - The New Look: smala axlar, åtdragen midja, betonad byst och lång vid kjol.

The rest is history.

Stackaren dog bara 52 år gammal av ett fiskben som kvävde honom och gav honom en hjärtattack. Yves Saint Laurent tog över modehuset fram till 1961.

Det var alles från min miniresa till Normandernas rike.

Nästa vecka är det Frankrikes nationaldag, 14 juli, och vänner från Sverige hälsar på. Ska bli superskoj!

Tra la la laaa,

Tina

Granville - sommarstad

2010-07-08T16:41:00.006+02:00

Utsikt från hotellrummet

Utsikt från högsta platsen i Granville

Hauteville - artistkvarteren i Granville

Pétanque (Boule på svenska)

Medan David jobbade, rådde jag mig själv under måndagen och tisdagen. Granville är en liten sommarstad med strand och trevliga gator och torg. Jag strosade runt och såg mig omkring och upptäckte att det är också en stad med måsar - överallt! Jag trodde faktiskt jag skulle få ett visitkort från dem under dessa dagar, men de skonade mig från detta kladdiga och generande elände. Dessa enorma fåglar som konstant skriker och skrattar om vartannat, ett jäkla liv för de.

Nåväl.

Hotellet vi bodde på var fint beläget precis bredvid havet, se bilden. Vädret var helt perfekt, runt 25 grader och sol, och emellanåt en skön bris. Jag kunde gå omkring i shorts och t-shirt utan att bli nämnvärt svettig, skönt. Favoritutsikten var beläget ovanför hotellet, och vägen dit var belagd med kullerstenar och kantat med gamla normandiska stenhus med en hel del färgglada stockrosor och pelargoner som klängde längs med husgavlarna, så fint. Detta kvarter har alltid varit hemvist för skådespelare, målare och andra artister - och det märktes på atmosfären, det var vackert i all sin enkelhet med utsikt till havet på båda sidor. Dit gick jag flera gånger om dagen, för att titta och njuta eller för att läsa min bok.

På eftermiddagen när te-suget satte in, sökte jag mig ner i centrum där jag hittade ett underbart café som var specialister på just te. Det fanns alla möjliga sorter: vitt, rooibos, grönt, earl grey, mate, kinesiskt, japanskt, indiskt osv. Det var bara att välja. Till det beställde jag in varma scones med sylt. Allt serverades på fina fat, vackra tekoppar och tekanna. Caféets atmosfär var lugn i ljustgrått och grönt med möbler i trä och lugnande musik. Där spenderade jag några timmar både på måndags- och tisdagseftermiddagen. Helt underbart!
http://www.picorette.fr/ om ni är nyfikna. Det var inte billigt, men värt varenda tedroppe och scone-smula :)

Mer om Granville imorgon.

Tjingeling!

Helgutflykt till Normandie

2010-07-07T13:41:00.006+02:00

Chausey med tillhörande måsar

Badvik

Solstrålar

I lördagskväll packade vi bilen med badkläder och annat. Jag följde med David till Granville, som ligger i Normandie. Det är där huvudkontoret för det företaget som David jobbar för ligger. Han reser dit en gång i månaden, och denna gång följde jag med. En tur till den lilla ön Chausey var redan inbokad hela söndagen. Det var en riktig liten pärla! Den påminde starkt om Hven, en riktig sommarö, med ett fåtal sommargäster och 3 olika vikar att bada i. Det är en mycket mindre ö än Hven, då inga fordon får köra där (de får inte plats helt enkelt!). Så vi började med att vandra runt, titta på naturen och så. Vi hittade så småningom "vår" vik där vi solade och åt våra baguetter vi hade med oss. Vattnet var ganska kallt, så jag var badkruka och stannade på land. En skönt avkylande bris fläktade bort varma solstrålar så jag led inte. David hade med sig våtdräkt och dök och kollade in havslivet, medan jag samlade snäckor - fanns massor överallt!

För er som är lite osäkra på vilket vatten som omger den lilla ön och för övrigt den delen av Normandie, så är det La Manche - där Atlanten möter Nordsjön.

Mer imorgon om själva Granville.

Hejhej!

Oj, vad tiden går!

2010-06-29T17:18:00.004+02:00

Jag har inte skrivit på ett tag och mycket har hänt sedan sista inlägget. Var ska jag börja?

För två veckor sedan åkte vi på en helgutflykt med VTT-klubben som David är med i (mountainbike). Det var en familjehelg så det bjöds på andra aktiviteter än cykling, bl a långpromenader och andra små utflyktsmål runt området. Vi var i Bretagne, närmare bestämt i skogarna där riddarna vid runda bordet ska ha hållit till. Vi försökte alla dra upp Excalibur ur sitt städ, men det satt stenhårt fast, bokstavligt talat :)

I helgen som gick var det ju midsommar och det firas inte här, eller nja, de uppmärksammar att sommaren börjar den 21 juni och det är naturligtvis ett helgon som får stå för uppmärksamheten, St Jean. Men de firar inte det. Jag tackar Ingvar Kamprad för att det finns Ikea varuhus lite överallt i världen och därmed lite svensk mat också. Det blev spårvagnen till Ikea på fredagsmorgonen och inköp av en burk senapssill och en burk matjes. På hemvägen köpte jag crème fraiche (gräddfil finns inte här) och jordgubbar. Sen firade jag det själv till lunch med kokt potatis till - mums filibabba! På kvällen när David kom hem hade vi redan bestämt att gå till en Sushi restaurang, också väldigt mumsigt. Ett sushi ställe där sushi-bitarna serveras på ett rullband. Gästerna får själva ta vad de vill ha - kul!

I lördags var vi bjudna till en BBQ hos ett par vi lärt känna där kvinnan är finländska och hennes man är fransk. Så det blev lite midsommarfirande i alla fall!

I söndags hälsade vi på Davids ena faster och hennes man vid havet på sydvästra kusten, dvs en timme från Nantes. Trevligt och mycket prat, var helt slut i huvudet på kvällen!

Vädret är underbart! Dock lite för varmt, tempen ligger på 33 grader i skuggan, puh. Har jag några ärenden gör jag dem på morgonen innan lunch, sedan håller jag mig inomhus. Det blir svalast så.

Igår hade jag min första, dock lilla, intervju på franska. Det var per telefon och det blev ett negativt utfall, men ändå! Det går åt rätt håll i alla fall och alla intervjuer jag får, nu och i framtiden, är träning för mig så jag är bara glad :) Det ger sig till slut.

Over and out.

Ryyysss...

2010-06-17T10:37:00.008+02:00

... så känner jag inför arbetsförmedlingen. I Sverige eller i Frankrike, det kvittar. Det är inget roligt ställe, så är det bara. Inget fel på människorna som jobbar där, det är mer känslan av att vara där, vistas i deras lokaler. Jag vill alltid åka hem så fort jag kan. Ge mig informationen så jag kan sticka härifrån!

Det är dock en institution och den behövs för att det administrativa ska falla på plats för alla arbetssökande, och det är ju bra. Annars får vi inga pengar till tuggummi, som min mamma skulle säga, dvs, ingen mat på bordet.

Jag måste dock erkänna att arbetsförmedlingen i Sverige, i alla fall kontoret på Triangeln i Malmö, har fått en mycket trevligare atmosfär, om jag jämför med år 2005 när jag var arbetslös för första gången, och det har mycket med personalen att göra tror jag. Innan jag flyttade till Frankrike, skrev jag in mig i svensk arbetsförmedling och blev väl bemött måste jag säga. Det fanns personal överallt som var väldigt tjänstvilliga med leenden på läpparna. Allting flöt på bra. På ett andra besök bad de t o m om ursäkt för att jag fått vänta i 15 minuter(!), och då hade jag inte ens en beställd tid.

Fransk arbetsförmedling, som jag nyss varit på denna morgon, är väl helt ok, men lite klumpigare i sitt utförande. Jag hade ett möte med min kontakt (som egentligen inte var min kontakt, det hade blivit ett missförstånd, men det är en annan historia) som jag fick träffa på avsatt tid. Jag hade lite frågor om utbetalningar och om jag har rätt till fransk a-kassa och hur det funkar i allmänhet. Nä, då var det tanten i receptionen som skulle hjälpa mig istället, det hade inte min personliga kontakt nån aning om... ("Men snälla, jag vill bara härifrån!") Naturligtvis kunde inte tanten i receptionen hjälpa mig utan skickade mig att träffa en annan handläggare (tack o lov att jag fick komma till redan idag när jag var där, hon höll nämligen på att kolla kalendern och mumlade om en tid imorgon...). Så fick jag träffa handläggaren som har hand om utbetalningar och rätt till sådant och annat. Puh.

Inte blir det lättare av att de är svåra att nå på telefon. De har ett allmänt nummer som man kan ringa, men jag kan aldrig komma i kontakt med "mitt" kontor eller än mindre med min kontakt. Då måste jag ta mig dit, och det ligger inte i stan. Åh nej, så lätt ska man inte ha det minsann! Det ligger så pass dåligt till att man måste byta buss tre gånger, så jag har lärt mig vägen och kör numera dit när jag absolut måste, se Twingon på bilderna ovan.

Nej, det är inget roligt ställe. Vetskapen om att man är arbetslös blir så stark i dessa lokaler, som om det fanns klister i taket som trillar ner i pannan på en, och som man har svårt att bli av med. När man kommer hem får man liksom skaka det av sig för att få tillbaka sitt självförtroende för att kunna söka jobb.

Som kompensation (fast det är rent självlurendrejeri egentligen) så ska jag till stan idag och köpa en fin present till min systerdotter. Jag kommer att använda pengar jag inte har, men att shoppa gör mig på glatt humör i alla fall :)

Ha en bra torsdag!

Tina

A woman with a mission

2010-05-27T16:55:00.003+02:00

Igår besökte jag personligen fyra översättningsbyråer runtom i stan för att lämna spontanansökningar för ett eventuellt jobb i framtiden. Två av dem letade jag upp ganska snabbt och blev trevligt bemött. En annan låg en bit utanför stan där jag gick runt i ett stort industriområde och gav faktiskt upp efter en timme, trött, törstig och hungrig. Dem har jag skickat min spontanansökan till med posten istället.

Det fjärde kontoret som jag skulle besöka ligger visserligen i stan, men adressen är ett torg med en jätteparkering runt området så det tog lite tid innan jag hittade stället.

Jag hittade namnet på företaget på skylten utanför, tryckte i den rätta sifferkombinationen och blev insläppt. Jag klev in genom grinden och in på en gård, omgärdad av en urgammal byggnad, säkerligen från mellan mitten till sent 1800-tal. Alla fönster var originalfönster som alla höll på att vittra sönder. Det var en ganska dyster gård.

Jag gick in på höger sida av byggnaden för att där upptäcka ett ännu dystrare trapphus. Lampan fungerade inte, men dagsljuset från de bräckliga fönsterna räckte för att jag skulle se vart jag gick. Den breda stentrappan var välnött efter mer än hundra år och jag fick gå försiktigt så att det inte blev något feltramp nånstans. På andra våningen fanns ett advokatkontor som mässingsskyltarna vittnade om.

Så kom jag upp på tredje våningen av fyra och inga namnskyltar fanns. Jag hade sett på brevlådan på bottenvåningen att översättningsbyrån verkligen fanns där, och någon hade ju faktiskt släppt in mig, så jag letade vidare. Uppför, nu en trätrappa, till fjärde våningen. Två namnskyltar men inte rätt namn.

Jag gick ner igen till tredje våningen och höjden gav mig svindel (se bilden). Jag ringde på en av dörrarna och störde en äldre herre som menade att översättningsbyrån fanns på fjärde våningen. Uppför den knaggliga trätrappan igen. Jag ringde på några dörrar både två och tre gånger. Innanför en dörr kunde jag höra att det fanns någon, glas eller var det kanske kaffekoppar, klirrade. Inget svar. Jag knackade och ringde igen. Inget hände.

Nähä. Jag gav upp mitt personliga besök och tog mig nerför de läskiga trapporna i detta gamla, gamla hus, fullt av minnen. Denna murriga byggnad förverkligade mina bilder av hur byggnaderna i boken Vindens Skugga av Carlos Ruiz Zafón skulle kunna vara. Magiskt, men samtidigt krypande läskigt.

Det var skönt att komma ut i solen igen.

Ps. I översättningsbyråns brevlåda lade jag i min spontanansökan, man vet ju aldrig...

Vi bor i Dalby

2010-05-17T19:03:00.006+02:00

Översta bilden är framsidan och andra baksidan med parkering.

Tänkte jag skulle visa bilder på var vi bor i Nantes.

Faktum är att kvarteret heter Dalby - jo, det är sant! Stavas likadant som den lilla byn öster om Malmö som ligger mellan Staffanstorp och Veberöd, där jag har haft min uppväxt (i Veberöd alltså).

Jag har ringat in vilken lägenhet vi bor i :)

Det är ett lugnt område, med bara ca 10 min cykelfärd in till stan.

Värmen har kommit tillbaka utomhus (22 grader) och därmed även i lägenheten, tjohoo!!!

Hej hopp!

Tina

Väder och vind och Quiberon

2010-05-12T10:18:00.010+02:00

Bretagnes flagga (den svart-vit randiga i mitten)

Just nu är det 9 grader ute, sol förvisso, men blåsigt - i maj månad! En liten tröst är att alla jag pratat med säger att det inte är normalt för årstiden. Vi får hoppas att det vänder snart.

Ovanpå alltihopa stängde de som sköter byggnaden vi bor i, av värmen för att göra reparationer i huset i några dagar. När dessa dagar var över kom inte värmen igång, det visade sig att själva värmeaggregatet hade gått sönder under tiden... Så det är 16-17 grader inomhus. Ja ja, det är bara att sätta på sig ulletröjan och sockorna och dricka en massa te. Fast för några dagar sedan gick min snälle man och köpte en värmefläkt så jag är glad igen :)

Slut på gnället och nu över till något helt annat.

För några veckor sedan, när det var varmt och skönt, typ 26 grader, åkte vi på en två-dagars utflykt till Bretagnes sydkust, närmare bestämt till Quiberon. En liten halvö i Atlanten. Cyklarna hängde med och vi cyklade runt hela halvön. Fräknar fick vi i massor, eller jag i alla fall, och saltstänk och en och annan öl.

En bit in i landet finns Bretagnes svar på skeppsättningen vid Kåseberga, men så många fler bautastenar än den lilla plutteskeppssättningen vi har. Nu snackar vi alltså om de där bautastenarna som Obelix går omkring och bär på hela tiden i serien om Asterix och hans äventyr. De sattes dit omkring 4000 år före Kristus, precis som vår skeppsättning, och ingen vet hur någon har kunnat forsla dit stenarna eller varför. De står i långa rader och man undrar om det inte är något sorts religiöst sätt att sätta stenarna på, så att man går längs med stenarna som en sorts rit. Tja, ingen vet exakt men det är ganska imponerande, eller hur?

Ha det så gott!

Tina

Hemlängtan...

2010-05-02T10:12:00.006+02:00

Korsvirkeshus i Rennes

Så har det då inträffat, det som jag visste skulle ske efter ca 3 månader - hemlängtan. Nu har det inte gått tre månader än utan 2,5, men det smällde i alla fall till i torsdagskväll. Usch, vad jobbigt.

Dagen började jättebra: åkte till Rennes för att träffa en svensk kompis (den enda kompis jag har här för tillfället, låter patetiskt men så är det). Åsa mötte mig vid tågstationen och vi hade en härlig dag! Rennes är en söt liten stad med en pittoresk gammal del där korsvirkeshusen, sneda och vinga, står på rad i olika färger. Vi gjorde som tjejer gör mest när de träffas: gick i affärer och shoppade, fast vi tittade mest :) Det blev en jättegod lunch på ett creperie (vilket bretagnarna är bäst på) och massor av snack hela tiden. Vi var i vår lilla bubbla hela dagen, pratade svenska - mycket och snabbt och framförallt utan att behöva tänka. Så mycket svenska har jag inte pratat på 2,5 månad. På vägen dit och hem såg jag underbara gula rapsfält och björkar vid spåret - kändes som om jag var i Skåne!

På kvällen slog verkligheten till när jag helt plötsligt skulle prata franska igen och behövde tänka igenom vad jag skulle säga innan jag skulle säga det. Det blev total nedläggning och tårarna sprutade! Fy vad jobbigt! Det svider till lite nu när jag skriver om det, det hänger liksom kvar ett tag, den där hemlängtan.

Hemlängtan är egentligen fel ord, för jag längtar inte hem, jag vill alltså inte flytta hem igen. Nej, det är inte på det viset, men jag saknar en del, som t ex att kunna prata utan att tänka, att det bara flödar på, åh så skönt! Och så saknar jag mina vänner!!! Hemsaknad är kanske ett bättre ord.

Samtidigt vet jag att den där känslan av att kunna prata franska utan att tänka så mycket kommer att komma. Det gäller bara att ha tålamod. Det går framåt i alla fall och det är huvudsaken. Och vänner kommer också att komma så småningom.

Ha det så gott allihopa och hoppas ni haft en skön valborgshelg!

Här firas inte valborg, men på 1 maj ger man varandra liljekonvaljer. Om man har 13 småblommor på en stjälk, bringar det tur! Min hade 14... ja, ja fler är väl bättre än färre, eller?

Tina

Sommarvärme

2010-04-19T15:03:00.002+02:00

Åh, vilken helg! 25 grader varmt och sol hela helgen och det håller i sig :)
Svärpäronen hälsade på samt en syster till David och vi hade verkligen jättetrevligt. Bjöd på svensk mat i fredags: köttbullar med sås, potatis och lingonsylt. Till förätt lite renkött med pepparrotsvisp. De tyckte det var jättegott: allt blev uppätet!
Har gått långa promenader med dem, shoppat lite och annat.

Har fått reda på att mina fönster byts ut i lägenheten i Malmö denna vecka. Min kära granne ska skicka foton när det är klart. Åh, så spännande! Ska försöka visa de här på bloggen.

Ha det gott!
Tina

Sol o öl! ... och lite undervattenshockey

2010-04-12T11:50:00.006+02:00

Helgen har varit jättefin här! Har hört att det varit en fin helg i Skåne också, vad skönt.

I fredagskväll var salsan inställd så vi stack till ett torg med många uteserveringar och beställde varsin öl. Det var dejligt! Jag sitter i vimlet på den översta bilden.

Lördagen bjöd på över 20 grader och sol och massor av folk i stan! Tyvärr vaknade jag med nackspärr så resten av dagen blev det starka tabletter och vila. Men ändå :)

I söndags fikade vi med en kompis till David som sysslar bl a med undervattenshockey. Jag har aldrig hört talas om den sporten och undrade hur det gick till, så vi hängde med henne till en match som spelades under söndagen. Som ni ser på bilden finns även videobevakning under vattnet (annars är det inte så kul att titta på :) ). Den andra bilden är en bild på själva pucken och klubban. Det är ingen jättestor sport i Frankrike, men de har i alla fall FM-matcher (Franska mästerskap), så den är i alla fall relativt stor. Sedär, så har jag lärt mig nåt nytt!

På fredag kommer Davids föräldrar och ena systern på besök, ska bli roligt!

Ha en fin vecka!

Tina

Cykeltur och valpar

2010-04-08T18:35:00.005+02:00

I förmiddags cyklade jag till den närmsta simbassängen här i stan, för att se om jag hittade dit och hur lång tid det skulle ta att ta sig dit. En kvart tog det och som arbetslös kan jag fixa ett simkort för reducerat pris som varar i två år, toppen!

På vägen hem stannade jag till vid en park som jag cyklat förbi några gånger men aldrig tagit mig tid att gå in i. Jag ledde in cykeln och efter bara ca 7 meter, var i princip all trafikbuller borta. Det var rena oasen mitt i stan; lugnt och stilla, fågelkvitter och sol. I parken fanns lekplats för barn, men även för vuxna i form av en basketkorg och två pingisbord(!) En plaskdamm för barnen när sommaren startar fanns också, dock ej vattenfylld än. Jag satt där och solade ett tag, nu är mina kinder lite rödbruna - vårsolen tar snabbt :)

På vägen hem från parken tog jag en bild på en typisk gata här i Nantes.

Efter lunch cyklade jag mot stan, målet var de asiatiska butikerna som ligger vid ett lugnt torg med härliga uteserveringar, my kind of place! På andra sidan torget finns en djuraffär där de säljer allt från guldfiskar till undulater, ekorrar och hundar som ni ser på bilden. Är det måhända en tanke bakom att de asiatiska butikerna ligger nära denna djuraffär där de säljer hundar? Hmm... mina makabra tankegångar tar vid...

Må gott i vårsolen!

Tina

Opp amaryllis!

2010-04-05T18:37:00.006+02:00

Jaha, det var den påsken det, 2010. Den har varit fin med sol och visserligen lite regn också, 15 grader med en kall vind. Tja, det kunde varit värre.

I fredags hade vi vänner över på middag: det blev min mammas recept på sojakyckling och basmatiris. Det tyckte de om, speciellt imponerade var de över riset som är kokt på rätt sätt (13 minuter koktid, varken mer eller mindre). Kul! Vi fick bl a en underbart stor bukett blommor; amaryllis kan arrangeras på fler sätt än jularrangemang, se bilden. Sedan blev det spontant bestämt att vi skulle ut och dansa. Sagt och gjort, vi åkte till ett ställe där de spelade bra musik, ganska mycket afrikansk musik lade jag märke till, mycket trummor och så. De blandade bra med 80-tals hit inemellan, lite salsa, och annat. Det blev en lyckad kväll på alla sätt och vis!

I lördags cyklade vi in till stan och sonderade matmarknaden. Åh så härlig! Dit ska vi/jag definitivt handla mat i framtiden: där fanns allt från grönsaker och frukt till fiskebodar och kött och fågel. Mycket trevligt! Sedan stack vi till de två asiatiska butikerna som finns i stan. Jag tycker ju om asiatisk mat så det blev en liter Kikkoman sojasås och lite annat gott. David fick tag på ett par skor (i en annan butik, inte asiatiska butiken :) ). En halvtimme efter hemkomsten haglade det så vi hade tur med vädret!

I lördags fixade jag en lammstek som blev, om jag får skryta lite, fantastiskt god. Och så lätt att laga! Haricots verts till det, ett gott rött vin och lite bröd och ost som avslutning som ni kan se på bilden här.

Resten av helgen har gått i avkopplingens tecken, vi har gått promenader och spelat spel.

Ha det gott,

Tjingeling!

Tina

Fy fan vad jag är bra!

2010-03-31T15:10:00.002+02:00

Skrev in mig på en franskkurs i fredags, vilken startade i måndags med upprop och allmän info om skolan och hur det funkar. Igår hade jag min första lektion, men jag är så avancerad i franska att jag kommer att få börja i en annan grupp nästa vecka - fasiken vad kul att få känna sig bäst på något! Det var ett tag sedan. Kursen kostar dessutom ingenting, det bekostas av en organisation för immigration och integration. De som kommer från länder som inte är med i EU, måste gå denna kurs för att få uppehållstillstånd. Det är alltså en FFI-kurs, franska för invandrare :) Det är rätt häftigt när man efter att ha suttit i lektionssalen ett tag, kommer på att en stor del av världen är representerade i rummet: Nigeria, Tjetjenien, Portugal, Thailand, Marocko och Tadjikistan, och så jag från Sverige. På lunch-rasten satt jag och diskuterade med två marockanska kvinnor och en från Algeriet. Det blev en del franska, men ibland snackade de arabiska, som var fascinerande att lyssna på :)
En annan gratis-sak som jag fixade idag är ett busskort som varar i 3 månader - jag kan åka överallt inom Nantes med buss eller tram i 3 månader. Härligt! Det är franska arbetsförmedlingen som bjuder. Det tackar jag för!

Glad Påsk allihopa!
Här är det bara röd dag på måndag så vi jobbar på och går i skola som vanligt imorgon och på långfredag. Det är bara att gilla läget.
Tina

Indochine och Chambord

2010-03-28T18:52:00.007+02:00

Vad har dessa gemensamt? Absolut ingenting.

Jag får liksom komprimera vad som hänt i veckan och då blir det lite gott o blandat :)

I tisdags var vi på en Indochine konsert - ni vet, Kao Kao Bang-låten m fl. Jag känner bara till just den låten och l'Aventurier. Konserten varade i 2,5 timmar, puh! Men det var roligt! Sångaren är den enda kvar från originaluppsättningen av bandet. Hans tvillingbror var också med från början och skrev en del låtar, men gick tragiskt bort i hepatit 1999. Sångaren, Nicolas, såg likadan ut som på 80-talet: med lång mörkblå rock med kina-krage och lång lugg på ena sidan. Kändes tryggt :) Indochine är enormt populära i Frankrike och har varit i snart 30 år så publiken bestod av fans i alla åldrar.

I helgen hälsade vi på vänner i Tours, som ligger ca 2 timmar sydöst om Nantes. Området, Touraine, är lite som Skåne - det finns väldigt många slott där. Slotten är en aning mer pompösa än de i Skåne, men ändå. Chambord är det renässansslott vi besökte i helgen och det var kung Francois den förste som lät bygga det på hans enorma jaktmarker för en sisådär 400 år sedan. T o m stuprännorna är vackert utsmyckade! Chambord är ett grandiost slott med enorma, men hu så kalla, rum där dåtidens noblesse och politiker skulle övernatta, men inte många gjorde så pga kylan. Jaktmarkerna fick endast användas av kungen och hans män och naturligtvis inbjudna. Än idag är jaktmarkerna endast till för presidenten och hans män och inbjudna vip-personer. Mitterand var tydligen en storskytt på sin tid och använde sig av markerna flera gånger.

Utanför slottet fanns en liten utställning av gamla bilar av fransk tillverkning, såsom Panhard för de som känner till (jag hade ingen aning). Det var fina bilar så jag tog en bild :)

Imorgon börjar allvaret: franskkurs 18 timmar per vecka i tre månader - det ni! Slut med lata dagar, filmer och kannor med te. Ska bli roligt!

Må gott!

Tina

Sköna lördag

2010-03-20T18:39:00.008+01:00

I morse hade vi inget bröd till frukosten så jag sprang ner till det lokala boulangeriet och köpte en baguette, och inte vilken baguette som helst utan en baguette gourmande - mums!

Sedan tog vi en sväng på stan. Vi åt kebab till lunch (annorlunda än i Sverige, dvs godare :) ), och några hus längre bort satt det, av någon anledning, en liten rolig mask på en husfasad. Jag vet tyvärr inte historien bakom, om det ens finns någon, men jag tycker den är riktigt söt och gör sig bra där på hörnfasaden.

Vi gick förbi det svenska konsultatet och knäppte en bild, tänkte ju inte på att göra det häromdagen när jag var där.

Efter det tog vi något att dricka på en av uteserveringarna, obs: ingen värmelampa behövs :)

Det har varit en riktigt skön lördag med 15 grader varmt!

Trevlig helg på er alla!

Tina

1 månad

2010-03-19T10:04:00.002+01:00

Nu har jag bott i Nantes i en månad och för att fira bjöd David mig på restaurang igår, det blev sushi - åh, så gott! Det längtade jag efter. Därefter en öl på en irländsk bar, mmm beer.

Igår eftermiddag var jag på första mötet med ett privat företag som arbetsförmedlingen betalar för att visa mig hur jag ska skriva en fransk cv, ansökningsbrev och hur en intervju går till. Toppen, det behöver jag! Hade dock ingen aning om hur det skulle bli, var gruppen stor, skulle jag kunna hänga med i allt de sa och framför allt, skulle jag lära mig hur jag skriver ett ansökningsbrev? Bättre upp - det visade sig bara vara jag och en kvinna från detta företag. 7 gånger, dvs en timme varannan vecka, träffas vi för att gå igenom de uppgifter jag fått från henne från gången innan. Vi fick jättebra kontakt. Vilken lyx, bara hon och jag! Under tiden vi pratade om skillnader mellan Sverige och Frankrike fick jag äntligen insikten om, och kunde förklara för henne varför jag inte kan tala om vilket yrke jag söker efter.
För att gå tillbaka i tiden: När jag skrev in mig på arbetsförmedlingen ville de prompt att jag skulle säga vilket yrke jag söker jobb inom, alltså ett specifikt yrke. Oj, jag har ju arbetat inom många branscher och har intressen inom många områden så det var verkligen svårt för mig att tala om. Jag satt länge som ett frågetecken och visste verkligen inte vilket yrke jag skulle sätta dit. Jag sa koordinator, men det finns ju så många olika kategorier av koordinatorer. Eh, jaha. Till slut satte dit försäljningsassistent, vilket jag egentligen är överkvalificerad för, men bara för att ha något yrke som någotsånär passade in på mig. Igår hos CV-tjejen kunde jag äntligen förklara hur det funkar i Sverige så att hon skulle förstå varför det var svårt för mig att bestämma ett yrke. I Sverige är vi så mycket mer öppnare i våra yrkesval. Man avancerar med varje jobb man söker, så har det i alla fall varit för mig. Jag behöver inte ha någon sorts utbildning direkt för att syssla med administration, det lär man sig ju på jobbet. I Frankrike väljer man väldigt tidigt vad man vill arbeta som, t ex försäljningsassistent, sen arbetar man mer eller mindre som det hela livet. Man kan kanske jobba i flera företag, men alltid det yrkesvalet man gjorde när man var 18-20 år. Det är alltså mycket mer inrutat här än i Sverige och det sätter mig lite på pottan när jag ska göra ett cv. Vi kom fram till att jag får göra flera cv helt enkelt, ett cv för alla försäljningsjobb, ett för administrativa yrken, ett för projektorienterade yrken osv. Det blir en del, men i slutändan blir det bäst så. Jag får ju liksom anpassa mig till deras system.

If you can't beat them, join them - eller hur? :)

À la prochaine, som man säger här (= tills nästa gång),
Tina

Ostron!

2010-03-16T10:29:00.005+01:00

Måste bara visa vad vi åt till förrätt i lördags - OSTRON! Det var mums!

Huvudrätten bestod av vitlöksmarinerade lammkotletter och ugnsrostade potatisar toppat med rosmarin. Och så ett gott rött vin till det. Vi njöt i fulla drag!

Sedan film: Julie & Julia - se den!

Har fått påhälsning från några håll att bilder av Nantes hade varit intressant. Såklart! Har inte tänkt så långt. Ska försöka komma ihåg kameran el mobilen nästa gång jag är i stan.

Idag har jag mycket att göra, ska söka några jobb, gå och handla, pilla med fransk internetbank, och sortera papper. Ikväll ska jag iväg till en fransk diskussionskurs för att se om jag får plats i gruppen.

Ha det gott och må solen skina på er!

Tina

Svårfångad franskkurs

2010-03-10T18:28:00.002+01:00

Dagarna går fort här och jag gör både det ena och det andra, men jag hinner kolla en film då och då :)
Hittade ett jobb häromdagen och sökte det, får se om det blir något. Har också träffat Åsa, en tjej jag kom i kontakt med i oktober förra året. Då bodde hon i Nantes, men har nu flyttat till Rennes, en stad nord-väst om Nantes, ca 1.30 tim dit. I vilket fall som helst träffades vi i söndags och snackade, snackade och snackade om allt möjligt som har att göra med Nantes och hur saker och ting funkar. Mycket bra tips fick jag om både arbetsförmedling och språkkurser. Det finns inte många språkkurser för invandrare/utlänningar här om man inte är tysk eller engelsman, då kryllar det av klubbar, föreningar och kurser. Åsa tipsade mig om en skola där man gör ett test först för att se på vilken nivå man hamnar. Ganska tufft att komma in verkar det som och jag kan en hel del redan. I annat fall finns en annan lite mer avslappnad franskkurs där man diskuterar mer lite olika ämnen. Det ordnar sig säkert.
Det känns bara lite överväldigande. Det känns som om jag är tillbaka till 1989 när jag var au-pair flicka i Bryssel och skulle ta reda på just sådana här saker. Det tar emot lite nu med både det ena och det andra. Har ett möte med arbetsförmedlingen på fredag och enligt Åsa är de lika tråkiga som den svenska diton. Man måste pusha för att få hjälp, tjata och gnata. Men jag tror å andra sidan att vi svenskar är ganska bortskämda med att saker och ting flyter på. Sverige är väldigt organiserat och det är en fröjd faktiskt. Den byråkratin vi har är inget jämfört med resten av europa. Nu har jag inte kommit i kontakt med fransk byråkrati på djupet, men har en stark känsla av att det är en djungel och att det krävs en stor machete för att ta sig fram.
Det tar som sagt emot lite att ringa runt till olika skolor, så istället har jag letat hotell till föräldrarna när de kommer i maj - det är mycket roligare :)

Hej hopp för våren!
Tina

Ost!

2010-03-04T17:16:00.000+01:00

Jag har börjat göra mina små upptäckter i mataffären. Idag hittade jag Babybel-ostar, inte bara den röda gjord på komjölk, utan Babybel GETostar - jippii! Finns också Emmentaler Babybel (gula) och en färg/smak till som jag för mitt liv inte kommer ihåg just nu. Hm. I alla fall, jag köpte ett nät getostar à la Babybel :)

Jag letade också efter parmesan (Reggiano, den enda riktiga parmesanosten) och det var minsann svårt. Det vill jag ju ha på min pasta - det vill väl alla?! Men se där tar jag fel, jag befinner mig trots allt på fransk mark och de tillverkar så många goda ostar själva så de vill nog inte befatta sig med italienska diton. Först tänkte jag att, herregud, varje aktningsvärd livsmedelsaffär har väl parmesan i sina hyllor, men sen kom jag ihåg Frankrikes stora rikedom och därmed sin stolthet i sin mat och speciellt i sina ostar, och nästan skämdes för mina egoistiska tankar om vad som smakar gott på min pastatallrik. Sagt och gjort - jag köpte en bit Comté (en mycket god alpost på kossemjölk). När jag kom hem lagade jag till lite spaghetti, hällde på lite olivolja, lite svartpeppar och rev ner en bit av Comtén - åh, vilken smakupplevelse! Mums filibabba!

Jag ska aldrig mer tänka onda tankar om fransk mat.

Bon appétit!

Dramaten

2010-03-01T11:48:00.000+01:00

Vill bara visa min nyinköpta dramaten som är så praktisk - ta da!

Sött ska det va

2010-03-01T11:23:00.000+01:00

Dessa små söta sockerbitar hittade jag i affären i helgen. Jag kunde bara inte motstå dem! Visst är de läckra?

Madame Blå

2010-02-25T13:00:00.001+01:00

Igår gick jag ner i stan och besökte Madame Blå. Jodå, det var så trevligt så, gott te hade hon också!
Faktum är att Madame Blå är ett nyöppnat skandinaviskt café/restaurang mitt i stan. Var ju tvungen att kolla in stället och det var riktigt trevligt. Ägarinnan heter Birgitta och är halvdansk/halvfransk så vi pratade danska/svenska. Menyn bestod av sill i olika former, köttbullar med kokt potatis (och inte frites...) och annat gott. Hon hade t o m snaps på dryckesmenyn om man skulle vilja komma riktigt nära sina rötter. Jag tog en te och fick två havrekakor till det, mums.
Inredningen var ljus och både fransk och skandinavisk, med massor av tavlor överallt. En gång varannan månad ordnar hon vernissage, där man förhoppningsvis kan möta den skandinaviska kolonin i stan. Kan ju vara trevligt!

Hej hopp for now!
Tina

Äntligen i Nantes

2010-02-23T14:28:00.000+01:00

Oj, vad tiden går när man har roligt!
Anlände till Nantes i torsdags vid 22-tiden och mötes av David och ett fång rosor. Dagarna sedan dess har gått fort. Skrev in mig i fransk arbetsförmedling i fredags och det gick på 10 minuter. Bara själva inskrivningen. Den 12 mars ska jag träffa en arbetsförmedlare personligen, ge mitt cv etc. Ska bli intressant vad de har att säga. Häromdagen när jag sonderade terrängen i stan, gick jag in på Manpower för att höra lite hur det fungerar och vad jag behöver göra. Jag får vänta snällt på vad arbetsförmedlaren har att säga först; kanske jag måste utbilda mig vidare för att matcha Frankrikes krav på att kunna arbeta som t ex projektledare, administratör, eller receptionist eller annat. Det skiljer tydligen åt från stad till stad inom Frankrike, så att komma från ett annat land blir ännu mer svårdefinierbart... hm. Ja ja, vi får väl se. Annars har jag packat upp nästan alla flyttlådor. Är en del kvar som jag inte vet vart jag ska få plats med, men det ger sig väl :) Fick köpa fler galgar idag. Inser nu hur mycket kläder jag har tagit med mig... tyckte jag slängde en hel del innan jag flyttade... :)
I lördags fick vi gå och köpa fler plastboxar att ha under sängen, och det blir en vända till Ikea på lördag för att skaffa ett cd-ställ till alla mina skivor. I lördags kväll hade vi vänner över på en drink och snacks, och de var jättetrevliga. I söndags blev det mer uppackning och en cykeltur längs Loirefloden.
Just det, det måste jag ju nämna: det är 10-15 grader här och mestadels sol! Tjoho!!!
Har hört om snöovädret ni har, inställda tåg osv. Fy bubblan! Då trivs jag bättre här, där jag kan ha det lugnt och skönt, och lukta på blommorna, sniiiiffff. Nja, inga blommor har slagit ut här än, men det finns en del knoppar på träd och buskar. Några veckor till så.
Är från och med idag gräsänkling: David är på sin säljturne t o m torsdag. Det gör inget, jag upptäcker nya saker hela tiden. Som t ex att gå till doktorn. Det fick jag göra idag. Urinvägsinfektion lyder domen som jag nu har medicin mot. Doktorn ville också att jag skulle ta ett kisseprov på ett laboratorium som ligger på en annan gata, sedan gå till apoteket och hämta ut medicinen. Ja, så kan det gå. Då vet jag hur det funkar till nästa gång!
Har också invigt min nya dramaten - ja, det är tantvarning på det men det skiter jag fullständigt i, det är så praktisk och jag får plats med så mycket när jag ska handla mat. Så det så!

Ha det gott allihopa, och håll ut - våren ÄR på väg!
Tina

Längtar...

2010-02-15T19:10:00.000+01:00

Om 2,5 dagar, eller om 80 timmar, lämnar jag detta kalla och karga, men ack så vackra land. Nu är det nära och jag nästan hoppar i stolen jag sitter på just nu - åh så spännande!
Nu behöver jag inte längre säga "om två veckor så", eller "om en vecka ska jag", nu kan jag säga: på lördag ska jag och David ha vänner över på en drink och tilltugg. På lördag - om några dagar alltså! Tjohoo!!! I can't wait!
Flyttlådorna kom idag och sitter säkert i lägenheten i Nantes, alla papper från arbetsförmedling och andra instanser är ordnade. Nu ska jag bara packa om lite och off I go.
Fortsättning följer...
Tjingeling for now,
Tina

Drygt två veckor kvar...

2010-02-02T17:23:00.000+01:00

Bor hos mina föräldrar på landet tillfälligt innan jag flyttar till Nantes och det är ok. Ute yr snön och kallt är det, fy bubblan. Det finns inte så mycket att göra så jag är ganska uttråkad för att vara ärlig. Men jag är glad för sällskapet och att mina föräldrar ställer upp på att jag kan bo här tills jag flyttar.
TVn går varm om dagarna och det enda lektyret jag har är Svensk Damtidning... Dagens händelse var att vi åkte till NetonNet för att pappa skulle köpa en mobil. Suck.
Imorgon blir det desto roligare, då ska jag till Malmö och äta lunch med en kompis och fika med en annan - kul!
Man får ta det onda med det goda. Och lite tråkigt är bara bra, då blir det extra mycket roligare i framtiden :)

Flyttlådorna är på väg!

2010-01-27T17:08:00.000+01:00

Idag hämtades flyttlådorna. Alla åtta och en resväska - check!
Då ska jag bara städa rent, puh. På lördag flyttar jag ut från denna lägenhet som jag flyttade in i, i april 1998. Alltså nästan 12 år har jag bott här, wow! Jag har trivts så bra med både lägenheten och läget, precis vid Möllevångstorget i Malmö. Här är nära till allt; torghandeln utanför dörren där allt från färska dadlar till jordärtkockor säljs, härligt. Även nära till ett dygnet-runt apotek, Ica och MAS (sjukhuset).
Om tre veckor börjar ett nytt kapitel i mitt liv, då jag flyttar ihop med D i Nantes. Jag riktigt längtar!